Grottorna i Rutberget
I Rutbergsbranten finns två stora grottor, belägna på kort avstånd från varandra. De har bildats genom havets nötning mot berget för över 8 000 år sedan.
Grottorna syns tydligt från stigen/spåret över Skäggsmyran.
Den övre grottan är ungefär sju meter djup. Den har horisontellt golv och takhöjden är på vissa ställen tre meter. I grottans öppning ligger en rektangulär sten som är perfekt för att duka upp fika, eller att ta sig en tupplur på.
Den nedre grottan har ett fem meter högt, nästan fyrkantigt ingångshål. Den är sju meter djup och takhöjden längst in är ca två och en halv meter. Golvet lutar brant uppåt.
Utsikten från grottorna är hänförande – man ser ända till Skagsudde. ”Att en senvårskväll sitta här och lyssna på skogsfåglar och se solen gå ned över Moliden är en upplevelse – och varför inte stanna ännu längre och värmas av morgonsolen?” (citat av Rabbe Sjöberg)
Sägnen säger att en jätte bodde i en av grottorna en gång i tiden. En dag blev han så trött på att höra kyrkklockorna ringa i Moliden att han tog en stor sten och kastade den mot kyrkan. Tyvärr landande stenen bara knappt halvvägs. Den ligger nu på en fin sluttning på Lekstensberget och tronar i ensamt majestät. Jättekastet är inte särskilt svårt att hitta om man vill. Man tar sig ganska nära via skogsbilvägar från Västeralnö.
Enklaste sättet att ta sig till grottorna är att utgå från vindskyddet vid Ruttjärn och runda tjärnen på vänster sida. Mellan tjärnen och branten finns en ås, som löper längs med branten. På ett ställe finns en svacka i denna ås och i terrängen framför. Hittar man den, hittar man också stigen ned till grottorna, även om det kan vara lite svårt. Titta efter ett högt, grått, ihåligt träd så är det lättare att komma på rätt spår. Trädet står en nivå ned, men dess övre del syns ganska tydligt om du hittat rätt svacka.
Klättringen ned mot grottorna är kort och lite spännande. På det brantaste stället finns ett rep som man kan ta hjälp av.
Var försiktig, och tappa inte fotfästet!
De fyra första styckena samt citat är saxade ur skriften ”Grottor Nolaskogs och i Skuleskogen” (Rabbe Sjöberg, 1984). Övrigt är taget fritt ur minnet på undertecknad.
Bilderna genom Rabbe Sjöberg.
Jennie Magnusson, november 2013. Rev 2023.